Uppfattningarna om skillnaderna i svenskarnas och finländarnas sätt att fatta beslut är väletablerade och dokumenterade i form av två nationella beslutsfattandemodeller: den finska och den svenska modellen. På 1980-talet var dessa uppfattningar den allmänna sanningen men nu, 20 år senare vill vi i vår undersökning ifrågasätta dessa skillnader och modellernas existens. Syftet med vår undersökning är därmed att utifrån de finska och svenska beslutsfattandeteorierna beskriva hur management beslutsfattandeprocesserna går till i respektive land. Vidare kommer vi undersöka huruvida beslutsfattandeprocessen ser likadan ut bland finska och svenska chefer som den ser ut enligt den finska respektive svenska beslutsfattandemodellen. Undersökningen bygger på den finska och den svenska modellen vilka är konstruktioner utav olika författares studier.

Kvalitet är ett begrepp som inte låter sig definieras på ett enkelt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka Svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av Svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har använts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat består av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgångar. I den tredje och sista analysen kunde två huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan.

AbstractAn extensive migration from Finland to Sweden took place in the 1960?sand 1970?s.The Finnish immigrant children were brought up with twodifferent sets of values and attitudes; one at the home domain and a differentone at school. Being caught between two different cultures affected thechildren in different ways.The aim of this study is to investigate how the Finnish second generationperceive and identify themselves.Keywords: Finnish background, identity, ethnicity, migrationAbstraktDen omfattande emigrationen från Finland till Sverige under 1960- och1970-talet medförde att många finska barn anlände till Sverige. De finskainvandrarbarnen uppfostrades med två olika kulturer; en hemma och enannan i skolan och detta kom att påverka barnen på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att belysa vilken etnisk identitet finskaandragenerationsinvandrare uppger att de har. Vidare undersöks omkunskaperna i det finska språket är en betydande faktor för bevarandet avden finska identiteten.Nyckelord: finska invandrare, identitet, etnicitet, emigration.

Abstract Uppsatsen undersöker hur Adolf Hitlers biografi och plats i historien beskrivs i ett antal Svenska och finska läroböcker i historia för grundskolans högstadium. Undersökningen är avgränsad till perioden från Hitlers födsel till maktövertagandet i Tyskland 1933/34. Uppsatsen använder sig av ett antal teoretiska begrepp hämtade från tidigare historiografisk forskning om Hitler. Uppsatsens syfte är att se om läroböckerna skildrar Hitler som en individuell aktör eller som en del av en struktur. Uppsatsen utreder också om läroböckerna förenklar beskrivningen av Hitler genom att demonisera honom.

Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga användning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars respektive flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten.Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska.

SAMMANFATTNINGLärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts.I arbetet ställer jag följande frågor:Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för?Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån undervisningsform, självbild och arbetssituation?Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa.

Under Finska Vinterkriget fanns två dominerande partier i Norrbotten, socialdemokraterna och kommunisterna. Tidningen Norrskensflamman var kommunistisk och socialdemokraternas tidning hette Norrländska Socialdemokraten, NSD. Under tidsperioden då Finska Vinterkriget rasade, 1939-1940, bildades två läger där det ena stödde Finland och det andra stödde Sovjetunionen. DE två dominerande partierna i Norrbotten bidrog till att befolkningen delades upp beroende på om man stödde Finland eller Sovjetunionen i Finska Vinterkriget. Medier är inte bara kanaler som förmedlar den politiska informationen och debatten i samhället utan de speglar också det politiska system som finns i landet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på några skillnader som finns i lärarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgå från hur lärarutbildningen utvecklats över tid samt från de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gällande läsförståelse. Den svenska lärarutbildningen har genomgått ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgått ett fåtal (Uljens, 1998).Vi har intervjuat två informanter kopplade till lärarutbildningen, samt två informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och åsikter som finns kring lärarutbildningarna i de båda länderna, men också vad de tror ligger bakom de svenska lärarutbildningarnas låga status.Samtliga informanter och litteratur pekar på att lärarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna..

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader det går att finna i den Svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att få en indikation på om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgång i globala tester medan den svenska skolan går betydligt sämre. Samt att se om det finns indikationer på vilka krafter som kan ha påverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet så används en textanalys av de bägge kursplanerna och dessa ställs emot varandra för att finna hur de två kursplanerna skiljer sig från varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar på att de två kursplanerna har väldigt stora likheter och knappt några skillnader utöver ordval. Studien visar också på att det inte tycks vara de globala testerna så som PISA som har inverkan på kursplanerna i geografi utan att de måste påverkas av andra krafter..

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. Defrågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blirbemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkarderas identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är derasgrupptillhörighet viktig.

I uppsatsen studeras finska och svenska börsnoterade företags årsredovisningar utifrån rekommendationen IAS 36: nedskrivningar Studiens vetenskapliga ansats är deskriptiv/induktiv eftersom studien utgår från empirin. Ambitionen att kunna generalisera resultaten och att ta reda på om det finns skillnader mellan Sverige och Finland angående införandet av den nya standarden IAS 36. Studiens metodansats är kvantitativ eftersom den är det mest lämpliga tillvägagångssättet vid analys av årsredovisningar. Litteraturgenomgången bygger på institutionell teori med vilken redogörs utvecklingen och regleringen av redovisning. Vidare presenteras den nationella redovisningspraxisen i både Finland och Sverige.

Syftet med vårt arbete var att fördjupa oss i några läs- och skrivinlärningsmetoder genom en litteraturstudie av syntetiska och analytiska metoder. Vi ville även ta reda på svenska respektive finska lärares motiv bakom val av metoder, samt deras tankar kring PISA-undersökningens resultat (2003) där det framkom att finska elever har en bättre läsförmåga. Bakgrunden behandlar följande områden: styrdokument i Sverige och i Finland, svensk läs- och skrivinlärnings historia, barnets språk, språklig medvetenhet, filosofers tankar, läs- och skrivutveckling, syntetiska och analytiska metoder, samt forskares syn på barns läs- och skrivinlärning. Vi valde att utföra en kvalitativ undersökning med förutbestämda frågeområden, där följdfrågorna varierade. Intervjuerna genomfördes med tre finska och två svenska lärare i år 1?3.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska.